Hofors Gröna Ring

Uppvuxen myllrande skog runt Hofors tätort

Hofors Gröna Ring

Hofors Gröna Ring är en studiecirkel under Naturskyddsföreningen Hofors-Torsåker och ABF Hofors. Den startade hösten 2023 och arbetar med visionen om en sammanhängande ring med uppvuxen riktig skog runt centralorten.

I studiecirkeln lär vi oss mer om området, om skog och de fördelar som skogen ger oss. Vi bildar på olika sätt opinion för att få ringen att bli verklighet. 

Under 2026 arbetar vi med en skiss och en demonstrationsplats för en offentlig yta planterad med ätbara växter, som en del av inre ringen, läs mer om det nedan.

Vi träffas i Folkets hus i Hofors. Kontaktperson och studiecirkelledare är Stephen Hinton. Hör av dig om du vill delta! Han nås på 0730-311 625 och stephen.hinton@naturskyddsforeningen.se

Läget just nu

Hofors är omgivet av kalhyggen – kalhyggen är ointressanta för friluftslivet, i en tid när vi behöver röra oss mer. Den förut så fina naturen i kommunen har minskat till några spridda fläckar. Det är inte tillräckligt för att djur, insekter, växter och svampar ska kunna sprida sig. Arterna riskerar att försvinna. Förlusten av arter och biologisk mångfald är alarmerande, både globalt och lokalt.

Skogen binder koldioxid och ger oss syre, medan kalhyggen läcker koldioxid under lång tid. Träd binder också vatten i marken. Utan skog riskerar vi fler översvämningar när klimatet förändras och extremväder blir vanligare.

Endast 0,9 procent av skogen i Hofors kommun har formellt skydd. Enligt konventionen om biologisk mångfald ska vi skydda 30 procent av representativa naturtyper. Det finns alltså mycket att jobba med i Hofors kommun och Gröna Ringen är en bra start.

Visionen om ringen

  • Låt Hofors tätort omfamnas av uppvuxen grönska och riktig, levande och myllrande skog som brukas med naturnära metoder
  • Låt kalhyggena växa upp till skog som inte kalavverkas utan brukas naturnära
  • Låt den befintliga skogen stå
  • Skapa vandringsleder inom ringen där platser som är intressanta och spännande ur socialt, natur-, kultur- och historiskt perspektiv märks ut
  • Använd skogen som ett pedagogiskt rum för skolorna
  • Låt invånare, stora som små, ha naturen inpå knuten, max 300 meter till närmaste skogsområde.
  • Plantera ätbara växter i en inre ring – vi fick ett stipendium på 30 000 kronor från SPP, som ska resultera i en skiss över en möjlig demonstrationsplats 
  • Öka den biologiska mångfalden
  • Stora sammanhängande ytor underlättar olika arters möjligheter att sprida sig

Varför ska vi ha en grön ring?

SkyddDen ger skydd mot klimatförändringar. Skogen skyddar mot skyfall och torka, renar vatten, skapar regn och luft, reglerar temperatur. Skogen binder koldioxid och kan kompensera för de utsläpp som görs inom ringen.
HälsaTillgång till tätortsnära attraktiv natur är viktigt för människors fysiska och psykiska hälsa.
PedagogikSkogen är både lärobok och klassrum. Låt barnen uppleva känslan av att vistas i en riktig skog.
Hem för livsviktiga pollinatörerInsekterna minskar i en alarmerande takt. En artrik skog säkerställer att dessa har hem och mat så att de kan pollinera till exempel de bär som växer i skogen så att vi får något att äta.
Biologisk mångfaldNaturen behöver restaureras så att mångfalden återkommer. Förlusten av biologisk mångfald är tillsammans med klimatförändringarna vår tids största utmaningar.
ArbetstillfällenÖkade möjligheter till besöksnäring kan skapa jobb.
MatsäkerhetEn inre ring kan planteras med ätbara växter som nöt- och fruktträd och bärbuskar.
Allas rätt till livAllas rätt till liv. Vi är en del av naturen och har inte rätt att förstöra andra arters livsförutsättningar.


Fakta om ringen

  • Ungefär tre kilometer runt om Hofors tätort.
  • Cirka 4 700 hektar, eller 47 kvadratkilometer 
  • Binder cirka 2,5 ton per person i tätorten, cirka en tredjedel av de koldioxidutsläpp som orsakas där

Frågor och svar

Är idén möjlig att genomföra?

  • Förhoppningsvis är frågan viktig för alla. Det handlar om invånarnas hälsa och att ha en natur med fungerande ekosystem som skyddar mot olika väderhändelser och bidrar med olika ekosystemtjänster som till exempel ren luft och rent vatten.
  • Runt tätorten är det flera offentliga markägare. Dessa borde se andra värden i skogen än rent ekonomiska.

Skogsägaren bestämmer väl över sin skog?

  • Till stor del, men som inom alla områden finns lagar som man måste följa, om artskydd till exempel. 
  • Kommuner i Sverige bestämmer över markanvändningen i kommunen.
  • Sverige har klimatmål och mål om biologisk mångfald att uppfylla och där är skogen enviktig del.

Får skogsägaren ersättning om de låter bli att avverka sin skog?

  • Om kommunen eller staten löser in marken för att bilda naturreservat får ägaren ersättning, däremot i dagsläget inte om man bara låter skogen stå.
  • Skog som står binder koldioxid. Företag och organisationer som vill kompensera sina utsläpp borde vara intresserade av att betala markägarna.
  • Det är en utveckling med bio- och kolkrediter på gång, alltså att man kan få ersättning för kolinlagring och biologisk mångfald.
  • Markägarnas intresseorganisationer borde arbeta för en ersättning till skogsägare som inte kan avverka sin skog på grund av höga naturvärden och olika ekosystemtjänster.